Studentbostäder på Universitetsholmen i Malmö

Utgångspunkt
Projektet tar utgångspunkt i Malmös utveckling från industristad till kunskapsstad och det faktum att antalet studentbostäder i Malmö nästan inte blivit fler trots att antalet högskolestudenter hela tiden vuxit.

Det var 1996 som regeringen beslutade att lägga en ny högskola i Malmö. Dels för att öka antalet högskoleplatser i landet, men även som en del i utvecklingen av Malmö från industristad till kunskapsstad. Högskolan har vuxit från 5000 studenter till omkring 21 000 studenter, men antalet bostäder till studerande har nästan inte blivit fler. I augusti 2006 var det akut brist på bostäder till studenter och man var rädd att studenterna skulle välja att läsa i en annan stad där det var lättare att hitta en bostad.

Bristen på studentbostäder hade blivit ett problem för högskolans fortsatta utveckling.
Det är med utgångspunkt i den här situationen jag tyckte att det kunde vara spännande att ge ett förslag på hur man kan bo som student i Malmö.

Området
Universitetsholmen, som är området jag valt till mitt projekt, är en ö i Malmö hamn, som ligger som en länk mellan centrum och Västra hamnen, där bomässan ägde rum 2001.

Det är ett gammalt industriområde med en helt annan skala och karaktär än inne i Malmö centrum.

På Universitetsholmen ligger flera högskolerelaterade byggnader. Visionen från Malmö stad är att området i huvudsak skall innehålla byggnader med högskolerelaterad verksamhet, men man vill också att området skall kunna erbjuda någonting till allmänheten.

Man räknar även med att tillgängligheten och genomströmningen av människor kommer att öka från 2011 då en uppgång från citytunneln kommer att öppna på Universitetsholmen.

Eftersom Universitetsholmen idag är ett område där nästan all aktivitet sker dagtid önskar jag med hjälp av bostäder skapa liv i detta så centrala område under fler av dygnets timmar.

Byggnaden
Huset är uppbyggt av små enheter som tar utgångspunkt i tomtens kvaliteter.
I norr har man utsikten över vattnet och i söder har man sydsolen och utsikten över staden. Enheterna som består av en bostadsdel och en gemensam del vänder så att det privata, bostaden, får utsikt över vattnet, medan det gemensamma får tillgång till solen och utblick över staden.

Enheterna kombineras till enklaver om 11 bostäder vardera, i fyra etager, och det är innanför enklaven man delar kök och uppehållsrum och ingår i en mindre gemenskap över våningarna.

Man rör sig mellan våningarna i passager i sydfasaden, varifrån man har utsikt över staden. I mötena mellan enklaverna uppstår genomgående terrasser där man kan umgås, ha fest och äta middag med utblick över både staden och vattnet. Här möts de boende utanför sina respektive enklaver.

Som ett tillskott i byggnaden ligger vandrarhemsenheter, så att unga som är ute och reser får möjlighet att komma i direkt kontakt med unga som redan bor i staden. I anslutning till vandrarhemmen ligger gemensamma utrymmen som alla boende i huset har tillgång till. Här möts man när man skall använda de olika faciliteterna och på så vis skapas en gemenskap mellan alla boende i huset oberoende av vilken enklav man tillhör.

Husets nedre våningar är offentliga och innehåller allt från butiker och kurslokaler till administration och reception till vandrarhemmet. På så vis blir de boende en del av en större helhet och ingår i en gemenskap med människor utifrån.

Utformningen av byggnaden och utformningen av våningarna och relationerna dem emellan skall uppmuntra till att man rör sig runt i byggnaden och möter varandra.
Då ett studentboende är ett ställe där människor flyttar in och ut ofta och det hela tiden kommer nya människor är det viktigt att de gemensamma uppehållsrummen ligger så att man naturligt kommer igenom dem och på det viset introduceras till gemenskapen.
Man passerar därför på vägen till sin bostad förbi de offentliga i de nedre våningarna, ibland förbi vandrarhemmet, och igenom de semiprivata gemensamhetsutrymmena, innan man kommer till sin privata bostad. På så vis skapas hela tiden möjligheter till möten på vägen till bostäderna.

Genom att bygga på höjden ges alla boende tillgång till utsikten och solen, och i detta område skuggar eller generar man inte heller andra bostäder. Huset placerar sig bland de redan befintliga höga punkterna i Malmö skyline och blir ett kännetecken som markerar vikten av bostäder till unga.
Det kan även ses som en fördel att i ett så stationsnära område förtäta staden och låta många människor bo på ett ställe.

I utformningen av huset har inspiration hämtats från omgivningarna och för att understryka byggnadens massivitet och plastiska form är huset helt stöpt i betong. Det är ett enhetligt material, som genom förskjutningarna i byggnaden får liv och olika nyanser i form av de ljus och skuggverkningar som uppstår.

Huset blir ett levande hus där folk möts på många olika sätt och där man kan ingå i både större och mindre gemenskaper.

CV
forår 2008: afgang fra afd. 10, vejleder Kenneth Warnke & Jan Albrechtsen

2007: afd. 10, samt studentermedarbejder hos KUBIK Arkitekter.

efterår 2006: praktik hos KUBIK Arkitekter.

2005-2006: afd. 9, Ba. Arch.

2004-2005: afd. 9

2003-2004: afd. 9

Klik her for at åbne fil med yderligere materiale om projektet.

Tilbage til projekter